Gott och blandat!

De är redan oktober, vart tar tiden vägen?!

I mitten av september var de dags att träffa doktor Magnus. Vi pratade mycket om medicinering.. Tilda har haft strattera för sin ADHD i ca 5 år och hon klagar ofta på att den inte hjälper osv. Sen när hon hft denna medicin så länge så vet man ju faktiskt inte hur mycket den faktiskt hjälper. Så vi beslutade att ta bort den för att se vad som händer!
Hon har varit ifrån medicin i 5 dagar nu så de är ju snart som man kommer märka någon skillnad i sådana fall! Spännande tycker jag ☺ Strattera är ju en medicin som sitter i länge i kroppen och de sägs att de är först efter 2 veckor som man kan säga att medicin är ute ur kroppen helt.

Har oxå varit orolig för maten, att hon inte får i sig tillräckligt med näring o sånt.. men han ansåg att de inte var nått som jag skulle oroa mig för. Hennes vikt tillhållande från längd låg på en godkänd nivå enligt han, så jag får lite på de. hon har tagit sig upp till 38 kg och är nu 149 cm. Hon är oxå inne i en växtsput pga puberteten.. De går fort nu 😛

För övrigt så verkar skolan funka bra.. de har varit några incidenter som känns lite oroväckande men förhoppningsvis är de bara nått som hände då och inte något som kommer fortsätta..
Vi kommer att ha möte (de vanliga med lärare, specialpedagog och rektor) och utvecklingssamtal nångång de närmaste veckorna, alltid spännande att få höra hur de går! Ska oxå bli intressant att höra om de märkt av nån förändring på Tilda nu då hon inte har medicin (än så länge vet de inte om att hon har slutat med de) !

Sen till nått helt annat som jag bara måste skriva om för jag tyckte de va en riktigt rolig situation 😊

Igår satt jag och T och pratade om språkstörningar och att hennes påverkar talet osv..
Så hon tyckte då:
- Jaha så det är därför jag inte kan säga SCHTATKE.
Jag visste inte alls vad hon menade med de ordet och kunde inte annat än att hålla med. De finns ord som hon klarar av att säga fortfarande även för sina 12 år.
Så jag försökte få henne att förklara men hon ville rita det. Efter en hel del ritade så kom jag fram till svaret, hon menade staket!! 😃
Sen satt vi i fler minuter och hon fick säga efter mig typ först säg sta sen k sen et och still slut lyckades hon och så fick hon den där glimten i ögat som visar att hon känner att hon lyckades.
Sen så säger hon:
- ehh jag fortsätter att säga SCHTATKER, de är lättare!
😂

ADHD, Allmänt, Läkarbesök, Skolan, Språkstörning, Vardagslivet | Adhd, Adhd medicin, Läkarbesök, Min flicka, Nätverksmöte, Skolan, Språkstörning, Talsvårigheter, Vardagliv, Vardagslivet | | Kommentera |

Hjälpmedel!

Vi har en helt underbar arbetsterapeut på Habiliteringen (HAB), som har hjälp oss med många olika hjälpmedel för att underlätta vår vardag! Hon är en sån där person som verkligen engagerar sig och visar stort intresse!!
Tänkte berätta lite om de hjälpmedel vi har/haft =) 
 
Bland de första hjälpmedel vi fick var ett veckoschema som hänger på väggen.
 
 
Där satte vi upp bilder för vad som skulle hända under dagen. Riktigt bra hjälpmedel!
Jag använde mig av belöning för att hålla Tildas intresse på att följa detta.
 
Samtidigt fick vi oxå hjälp med ett schema på morgon/kvällsrutiner som vi satte på väggen (oxå den färgglad =) .
 
Vi fick en timstock som skulle användas för att Tilda skulle kunna se tid på ett annat sätt än klockan.
 
Den har vi använt mycket vid läxor. När man har svårt att koncentrera sig tror jag det är bra med att "locka" för att få saker gjorda. De har iaf funkat här. "Vi gör läxor i 10 min, så får du välja en frukt sen" (Då har hon fått ställa timstocken på 10 min). Eller så kan vi ha använt den strax innan maten. Då har jag satt den på en tid och berättat att såhär långt är de kvar tills vi äter och de har funkat bättre än att säga om 5 min. Finns massa olika situationer som denna är bra för!
 
 
För något år sen nu så fick vi ett kedjetäcke som T nu använder då hon sover.
Tilda har inte haft några svårigheter med att sova, däremot är de svårt för henne att komma till ro på kvällen. Kedjetäcke är ett riktigt bra hjälpmedel som jag rekommenderar stark (har ett själv som funkar kanon).
 
Det är inte så länge sen som Tilda började träna med att duscha själv. Då fick vi ett duschschema som vi nu har uppsatt.
(vi har ett liknande schema men mer detaljerat)
 
Nu är jag ju fortfarande med i badrummet då hon duschar men att jag inte alls behöver påpeka vad som ska göras på samma sätt som förr, känns skönt både för mig och T.
 
Det senaste hjälpmedlet som vi fått är en Handifon. (Vem F"¤% kom på de ordet ?!) =)
(vi har en handi defy+)
Det är ett hjälpmedel som fungerar som ett kognitivt stöd i vardagen och hjälper dig att få struktur på din dag och dina rutiner. Den innehåller: Album, Anteckningar, Checklista, Formulär, Formulärsvar, Kalender, Kontakter, Krisplan, Prisräknaren, Röstanteckningar, SMS, Snabbinställningar, Spelaren och Telefon.
 
Vi använder den just nu mest dom checklista för vad T ska göra under dagen, tex ta medicin, göra kvällsrutin eller när de är sovdax.
Det som är så bra med denna är att hon kan trycka på aktiviteterna och då läser telefonen vad de står (T kan knappt läsa, så de hjälper mycket).
T har oxå väldigt svårt med tidsperspektiv, om 5 min eller om en timma är i stort sett samma sak. På sidan av alla aktiviteter finns de en nedräkning (prickar som lyser svart eller vit beroende på hur länge de är kvar). På så sätt kan hon få en uppfattning utan att förstå tid. Känner faktiskt att hon via denna funktion börjat lära sig lite mer ang. tid. Varje prick är en viss tid och de har hon koll på och kan påpeka att nu är de såhär länge tills jag ska göra "det här" (även där kan hon trycka och telefonen säger tiden).
 
Riktigt bra är den!
Den stora anledningen till att vi fick denna är för att få T mer självständig. Tanken är att hon ska kunna utföra saker under dagen utan att jag ska behöva tjata på henne.. och de går framåt!
De är oxå skönt eftersom att påpeka och påminna är något som gjorts konstant tidigare.
...
Finns många hjälpmedel, och även om de verkar löjligt enkla kan de hjälpa mycket i vardagslivet!!
Så jag är riktigt glad och tacksam för all hjälp vi fått från vår arbetsterapeut och HAB.
Vet att många fått kämpa för att få hjälp/hjälpmedel och jag är glad att jag sluppit sitta i den sitsen.. Man har de kämpigt nog =) 
ADHD, Allmänt, Autism, Träning och Tips, Vardagslivet | ADHD, Autism, HAB, defy+, duschschema, handi, handifon, hjälpmedel, kedjetäcke, timstock, veckoschema | | Kommentera |

Möte på HAB!

Möte på Habiliteringen, sju personer sitter vi i en ring. Kurator, arbetsterapeut, familjebehandlare, klassföreståndare, specialpedagog och skolans rektor. Och så jag..
Ytterligare ett möte, ytterligare en påminnelse över hur situationen faktiskt ser ut..

De stora ämnet för dagen är som vanligt: skolgången.. ser frustrationen i lärare och specialpedagogens ansikten.. ser hur de vill skrika: Detta Går Inte..

Orden som sägs.. Allt som jag hört hur många gånger som helst, upprepas även på detta möte:
* Tilda klarar inte kraven, hon kommer aldrig klara dom.. 
* Rädslan över hur Tilda kommer må i skolan nu när allt förändras; ny skola, ny lärare, ytterligare krav.. Allt nytt..
* Tilda har fel skolgång, hon borde gå i särskola!! VARFÖR SKA DE VARA SÅ SVÅRT ATT FÅ EN SÄRSKOLEPLATS !?!?

Så fortsätter mötet, så många svårigheter som möjligt tas upp.. Desperationen lyser igenom, oavsett vem som har ordet..
"Hon kan inte läsa"
"Hon kan inte skriva"
"Hon har inte förståelsen"
"Hon har inte orken som krävs"
Hon, hon, hon..

Samtidigt är jag tacksam över skolans engagemang !! TACK, för att ni ser de jag ser och iaf försöker göra något åt situationen!
Men tydligen finns de inte mycket som kan göras.. ny begåvningsutredning ska göras, men inte förrän slutet av året.. Faan, de är långt dit..
Mycket kan hända tills dess.. 
Rädslan som känns, av tanken på att Tildas mående ska försämras, är obeskrivlig!
Att skydda sina barn är de första man vill göra, men jag känner mig maktlös!
Vill bara lägga mig ner och gråta, varför måste min älskade flicka behöva gå igenom denna skit? Varför kan de aldrig ta slut?!?

Blundar, ser min älskade flickas leende framför mig och tar ett djup andetag.. Det där leendet som får mig att resa mig upp igen och kämpa vidare.. Vägen är tuff, men vi ska faan klara detta!!
En dag i taget!

ADHD, Allmänt, Autism, Skolan, Vardagslivet | ADHD, Autism, Möten, barn, barn med autism, min flicka, skolan | | Kommentera |
Upp