Höstens Psykologutredning..

Ska jag vara ärlig så har jag glömt bort hur många psykologutredningar kring begåvning som Tilda gått igenom.. Skulle gissa på 4 styckna, men är inte säker.. 
Om de är så, så gjorde hon alltså sin 4:de i mitten av oktober.. 
  
På något sätt så kändes denna utredning som den viktigaste.. Förhoppningar på att hon skulle hamna under IQ 70, så hon skulle va berättigad särskola. Förhoppningarna kändes som en ljusning i vårt vardagsliv.. Ett sätt att få Tilda att inte behöva gå i en skola, där hon så tydligt märker av skillnaden mellan henne och sina klasskompisar. 
Få gå i en skola, där kraven inte är desamma och där de finns vuxna med den rätta erfarenheten av barn som tilda! Det känns tragiskt att man ska behöva önska att ens barn har en utvecklingsstörning.. Att just den diagnosen krävs för särskola.. inget att se varje individs behov där inte..  
 
Detta var frågeställningarna och testerna som genomfördes:
 
 
........
Resultatet: 
INTE BERÄTTIGAD SÄRSKOLA...
 
 
Alla tester låg i stort sett på samma nivå som tidigare test.. väldigt låga resultat men inte tillräckligt låga.. 
Sanningen, jag bröt ihop! 
Tanken på vanlig skola i ytterligare 3 år kändes hemsk! 
Det där hoppet om en ljusning försvann.. Insikten av att kampen fortsätter på samma nivå som tidigare..
Tror ingen vill att ens barn ska behöva gå i skolan och bli underkänd i stort sett allt.. Tror ingen vill att ens barn ska komma hem ledsen och förklara hur annorlunda hen är.. Hur hen inte kan vara sig själv i skolan, utan låtsas bara för att inte de andra barnen ska få reda på att "hen är inte riktigt som de andra"
Och veta att de finns inget jag som förälder kan göra åt de...
Jag försöker verkligen peppa tilda när de gäller skolan, berömmer och belönar.. De funkar just nu!
 
Fick höra på ett HAB-möte att jag skulle se resultatet som positivt:
"De visar ju bara på att Tilda kan utvecklas" ...
Klart att jag är glad att min dotter inte har en utvecklingsstörning.. 
Men i den sits vi är, är de positivt?
De är då svårt att se i den vardag vi lever i.. 
 
men men..
Man gör de bästa av situationen man har!
Man klarar mer än vad man tror! 
Nu såhär 4 månader efter utredningen har alla känslor som "slog ner" lagt sig och dagarna rullar på! 
Försöker leva i nuet och inte grubbla om vad som ska ske framöver, de hjälper!
 
Allmänt, Utredningar, Vardagslivet | ADHD, Autism, HAB, Psykologutredning, Wisc-iv, barn, barn med autism, frustration, känslor, min flicka, utredning | | Kommentera |

År 2016 och redan februari!

Såg att jag inte skrivit sen augusti förra året.. skärpning på mig! 
Som förälder har jag haft mig en bergochdal-bana under hösten och kan vara mycket därför man inte skrivit något. Alla dessa känslor som man har, då ens barn har en massa svårigheter, kan ibland vara svåra att hantera.
Ena dagen känns allt bra, till att nästa ser allt mörkt ut.
Rädslan över hur åren som kommer, där Tilda kommer komma längre ifrån sina klasskompisar, utvecklingsmässigt. Hur kommer hon att må?
Oroligheterna ang framtiden. Vetskapen om att hon faktiskt inte kommer att kunna ha ett sådant liv som "normala" har..
Glädjen över att jag får ha min fina flicka hos mig, att hon överlevde sitt första år (var inte säkert då) och sin hjärtoperation!!
Tacksamheten över att hon nu "bara" har funktionshinder, hon har inget livshotande!
 
Mitt i denna bergochdal-bana så har nog Tilda sin egna.. 
Dock verkar de vara mycket "berg" just nu, vilket gör mig glad =)
.........
Nää, ska försöka bättra mig på att skriva lite mer om vad som sker i vardagen, för den är inte direkt händelsefattig =) Får väl börja med vad som skedde i höstas! 
I nästa inlägg så.. 
Allmänt | berg och dal-bana, känslor, min flicka | | En kommentar |
Upp