De går framåt!

I mars fyllde min älskade flicka 12 år! Vart tar tiden vägen!?
 
Tilda är ju överlycklig för att få fylla år, som de flesta barnen. Som förälder känner jag mig lite kluven i det där. Skulle så gärna vilja att hon kan få stanna upp lite i åldern och få komma ikapp =) 
Storleksmässigt är hon väl som en 12-åring, något mindre då både jag och hennes pappa är korta.. Men så fort hon börjar prata så blir hon genast "mindre". Märker hur folk mer och mer tar fel på hennes ålder och de gillar hon inte.. Och de är väl klart att de inte är kul om folk frågar om hon fyller 9-10 år..
 
När de gäller kroppen så utvecklas den, hon har börjat "få kvinnliga" former allt mer.. Inget hon direkt pratat om även om hon är väldigt öppen. Jag försöker att själv vara öppen med vad som händer med kroppen, det där med bröst, hår som börjar växta lite här och var, mensen.. 
MENS! Hur får man ett barn att förstå vad de är när hon inte har förståelsen till att förstå ??!!
De märks direkt när vi har vissa samtal om hon "tar in" ämnet. Just nu är de mycket frågor om snoppar och snippor, men inte så mycket mer än så.. 
Hoppas då verkligen på att de kommer ta ytterligare ett tag innan mensen dyker upp! (tyvärr var jag tidig och hennes pappa tidig i sin mognad).
 
Jaja, kommer nog bli bra =) 
 
Känner oxå att de går framåt lite i förståelsen! När man är förälder till barn med svårigheter så blir man överlycklig för minsta lilla framsteg =) Allt blir så mycket större!
T har alltid haft svårt att förstå att hon kan göra fel. Alltid "vägrat" erkänna att hon gjort något.. "den var dum" "den gjorde det".. Men om man frågar om hon gjort nått så har hon nekat om de (även om man vet att detta inte är sant). Har sagt hur många gånger som helst att det är okej att göra fel, men att de är viktigt att våga säga det då. Att vi alla gör fel. 
Så vi pratade om detta för en vecka sen, då T förklarade för mig att en tjej i klassen är elak (vilket man får höra väldigt ofta).. ingen annan tjej utan bara en.. 
Så vi prata lite och så sa jag åter det där med att göra fel och hur viktigt det är att inte T är elak oxå.. 
Detta var första gången hon faktiskt INTE nekade till något av de jag sa !!! 
De kändes som att hon faktiskt var mogen att kunna ta in lite =) 
FRAMSTEG!!
 
Det där med att kunna nå fram till sitt barn och känslan av att de funderar på vad man sagt och kanske kan ta in lite av de, är något som man kanske inte tänker på normalt fall.. 
Men för mig är de en underbar känsla =) 
 
Allmänt, Vardagslivet | Autism, framsteg, min flicka, pubertet, utveckling | |
Upp